Tredagarsfeber / Vård och behandling

Tredagarsfeber går över av sig själv

Det finns ingen behandling som barnet kan få utan sjukdomen går över av sig själv. Däremot kan man försöka sänka barnets kroppstemperatur genom att ha det svalt, men inte kallt, i rummet. Om barnet tycker det är skönt kan man låta det sova med ett tunt lakan eller bara i underkläder. Man kan också badda barnets panna med en tvättlapp fuktad med svalt vatten.

Det är vanligt att barnet huttrar och fryser när febern stiger. Man kan då klä på barnet eller lägga på en filt tills barnet är varmt igen.

Låt barnet vila och dricka mycket

Ett barn som har feber behöver få vara hemma för att vila och återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men det ska inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet avgöra hur mycket det orkar vara uppe.

Det är viktigt att dricka, men om barnet inte har aptit behöver det inte äta. Pröva att ge sådant som barnet tycker om, till exempel glass, kräm, välling eller liknande.

Läkemedel

Om barnet är påverkat av den höga febern eller tidigare haft feberkramper kan man ge febernedsättande medicin. Det finns medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller medicin som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin. Medicinerna finns i flytande form eller som stolpiller med rätt dos för små barn. För äldre barn finns även tabletter. Följ anvisningarna på förpackningen noga.

Till barn som har feber ska man inte ge febernedsättande läkemedel med acetylsalicylsyra, till exempel Magnecyl, Treo eller Albyl. De kan ge sällsynta men allvarliga biverkningar.

Om barnet får kramp

Om barnet får kramp brukar anfallet gå över på någon eller några minuter. Lägg barnet på sidan när det krampar och se till att svalka av barnet, till exempel med en våt tvättlapp. Kontakta genast läkare på en vårdcentral, barnmottagning eller barnklinik för undersökning och rådgivning.

Hemma från förskolan

Barnet kan gå till förskolan igen när febern har försvunnit och barnet mår så bra att det orkar att leka och vara med i vanliga aktiviter.

Vattkoppor / Översikt

Allmänt

Vattkoppor är en vanlig sjukdom som de flesta får en gång i livet, oftast i barndomen. Man brukar få vätskefyllda blåsor över kroppen. Efter att blåsorna har spruckit får man små skorpor på huden som så småningom ramlar bort.

Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Man kan bara få vattkoppor en gång, men viruset stannar kvar i kroppen resten av livet. Ibland kan det aktiveras igen och orsaka sjukdomen bältros.

Om man får vattkoppor som vuxen blir man ofta sjukare än om man får vattkoppor som barn. Barn brukar bli friska efter en vecka, men hos vuxna kan det ta längre tid.

Symtom

De första symtomen på vattkoppor brukar vara att man får feber, huvudvärk och känner sig trött. Efter ett par dagar kommer röda utslag på överkroppen som sprider sig till ansiktet, hårbotten, armarna och benen. Utslagen blir efter någon dag till blåsor med klar genomskinlig vätska.

Behandling

För att lindra klådan kan man försöka kyla huden med zinkpudervätska, alsollösning, kylbalsam eller vatten. Om det inte hjälper kan man få receptbelagda läkemedel utskrivna av läkare eller sjuksköterska på barnavårdscentral.

Om man får vattkoppor efter puberteten, eller om man är gravid, kan man ibland behöva behandling med läkemedel som hindrar viruset att sprida sig.

När ska man söka vård?

De flesta behöver inte söka vård eftersom sjukdomen går över av sig själv.

Om man är gravid och tror att man har smittats av vattkoppor bör man kontakta sin barnmorska. Har man nedsatt immunförsvar och blir smittad ska man kontakta en vårdcentral. Eftersom vattkoppor är så smittsamt är det bättre att ringa än att ta sig till sin vårdmottagning. Det gäller även för barn som har blivit smittade.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Vattkoppor / Vad händer i kroppen?

En vanlig och smittsam sjukdom

Vattkoppor, varicella, är en av våra vanligaste sjukdomar. Den smittar redan innan man märker att man har blivit sjuk, och därför kan en hel förskolegrupp eller skolklass lätt få vattkoppor.

Vattkoppor är en ofarlig sjukdom som är lindrigare ju tidigare i livet man får den. Om man får vattkoppor efter puberteten är det fortfarande ofarligt, men själva sjukdomsförloppet kan bli svårare.

Blåsor och klåda vanliga tecken

Det tar ungefär tio till tjugo dagar från tillfället då man har smittas till dess att sjukdomen bryter ut. Man brukar få röda utslag på överkroppen, som sedan sprider sig till ansiktet, armarna och benen. Efter någon dag utvecklas utslagen till vätskefyllda blåsor som ofta kliar. Blåsorna spricker efter hand och lämnar kvar små skorpor som så småningom ramlar bort. Man brukar inte få några ärr efter dem.

Smittsamt virus sprider sjukdomen

Vattkoppor orsakas av ett virus som heter varicella zoster. Viruset är mycket smittsamt och sprids i luften när man hostar, nyser och andas. Det är svårt att undvika att föra smittan vidare eftersom viruset sprids redan innan det finns tecken på sjukdom. Man är som mest smittsam från ett par dagar innan vattkopporna visar sig till ungefär fem dagar efter att de har börjat synas.

Ett luftburet virus smittar först slemhinnorna i luftvägarna och i ögonen. Viruset tar sig från slemhinnorna, via blodet, ut i kroppen till levern, mjälten och lymfkörtlarna där det ökar i mängd för att sedan fortsätta i blodkärlen till huden där det bildas vätskefyllda blåsor.

Nio av tio smittas någon gång

Nio av tio får någon gång i livet vattkoppor. Eftersom viruset är så smittsamt får de flesta vattkoppor redan som barn, men man kan också få sjukdomen som vuxen.

Infekterade blåsor kan ge problem

Vattkoppor är i sig en lindrig barnsjukdom som inte är farlig. Den vanligaste följdsjukdomen är att det kommer in bakterier i blåsorna om man kliar eller river sig mycket. Tecken på att blåsorna har blivit infekterade är att vätskan i dem blir varig och ibland att huden blir röd runt omkring dem. Man kan också få feber igen.

Ovanliga komplikationer

Vattkoppor kan ibland, främst hos vuxna, orsaka lunginflammation. Tecken som kan tyda på lunginflammation är att vattkopporna går över, men man får feber igen och kanske hosta. Man ska då kontakta vårdcentral eller sjukhus.

Ibland, men det är mycket ovanligt, kan vattkoppor orsaka hjärninflammation. Även när det händer brukar man bli frisk utan komplikationer.

Det finns en liten risk för skador på foster eller nyfödda barn, och därför ska gravida ta kontakt med mödravården eller vårdcentralen om de smittas.

Vattkoppor / Symtom och diagnos

Feber, vätskefyllda blåsor och klåda

Det tar så lång tid som mellan tio och tjugo dygn efter det att man har smittats innan de första tecknen på sjukdom visar sig. Det vanligaste är att det tar två veckor tills sjukdomen bryter ut.

Oftast får man först bara lite feber, lätt huvudvärk och känner sig trött. Ett par dagar senare kommer de första utslagen på överkroppen och sprider sig till ansiktet, hårbotten, armarna och benen. Utslagen brukar komma i omgångar under fyra till fem dagars tid. Vid varje ny omgång utslag får man ofta lite feber igen.

Utslagen börjar som röda prickar, som först utvecklas till små knottror och sedan till blåsor med en klar, genomskinlig vätska inuti. Efter någon dag brister blåsorna och det bildas istället en skorpa.

Sårskorporna försvinner så småningom och man brukar inte få några ärr. Hur många blåsor man får varierar från person till person. En del får bara två eller tre blåsor medan andra får mängder av blåsor över hela kroppen. De flesta får klåda av blåsorna.

Utslag på magen. Vattkoppor börjar som

 röda prickar, övergår till blåsor som

sedan spricker och blir till skorpor.

 Klicka på bilden för mer information.

Vattkoppor / Vård och behandling

Barn behöver sällan behandlas

Barn som får vattkoppor brukar inte behöva någon behandling. Sjukdomen går över av sig själv, och det har visat sig att sjukdomsförloppet bara förkortas med ett enda dygn om man får behandling.

Vuxna kan behöva behandling

Eftersom vattkoppor kan vara en svårare sjukdom om man får den som vuxen kan man bli erbjuden behandling om man är över tjugo år, och ibland redan från femton års ålder. För att behandlingen ska ge bra effekt ska den helst påbörjas redan under det första dygnet efter att blåsorna visat sig. Läkemedel som brukar användas innehåller det verksamma ämnet aciklovir, som bromsar virusets möjlighet att föröka sig.

Ringa till vårdmottagningen

Eftersom vattkoppor är så smittsamt ska man, om man behöver råd eller behandling, ringa till en vårdcentral, barnavårdcentral eller ett sjukhus istället för att åka dit. Om det bedöms nödvändigt med läkarbesök kan man komma överens om att bli visad direkt till ett undersökningsrum utan att behöva gå in i väntrummet.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd från en sjuksköterska.

Ungefär en veckas sjukdom

Barn ska stanna hemma om de har feber och känner sig dåliga, och till dess att blåsorna börjar försvinna. Däremot behöver man inte stanna hemma till alla sårskorporna har fallit av. Efter ungefär en vecka brukar barn vara helt friska, medan sjukdomsförloppet kan ta längre tid och vara svårare om man får vattkoppor efter puberteten.

Att lindra klådan kan ge stor hjälp

Det vanligaste problemet är att utslagen kliar. Ett sätt att lindra klådan är att använda zinkpudervätska, som verkar avkylande på huden. Man kan även svalka huden med alsollösning eller kylbalsam. Alla tre medlen finns att köpa på apotek. Man kan även kyla huden med bara svalt vatten.

Antihistaminläkemedel som används mot allergisk klåda hjälper bra. Tavegyl eller Atarax är exempel på sådana läkemedel. De är väl beprövade på barn och dämpar klåda. Man blir ofta trött av läkemedlen, men det är inte alltid en nackdel om man har svårt att somna på grund av klådan. Distriktssköterskan eller sjuksköterskan på barnavårdscentralen kan skriva ut recept på Tavegyl för behandling av vattkoppsklåda, men Atarax behöver skrivas ut av läkare.

Vissa receptfria antihistaminer kan också användas mot klåda. Ofta finns det åldersgränser för många av läkemedlen och det står angivet i noggranna anvisningar på förpackningen. Fråga om råd på apoteket

Hydrokortisonsalva är inte lämpligt mot just klåda av vattkoppor, eftersom den kan leda till att blåsorna lättare blir infekterade av bakterier.

Håll huden ren för att förebygga infektioner

Om man kliar och river sig mycket kan det komma in bakterier i blåsorna som då blir infekterade. Det kan visa sig genom att vätskan i blåsorna blir varig och ibland kan huden bli röd runt blåsorna. Febern kan också komma tillbaka. Det är bra att hålla huden ren för att försöka undvika infektioner i blåsorna. Tvätta bara med vatten.

Gravida ska kontakta barnmorskan

Det finns en mycket liten risk för fosterskador och andra komplikationer om man är gravid och smittas av vattkoppor. Om man tror sig ha blivit smittad och inte har haft vattkoppor tidigare ska man kontakta sin barnmorska. Det finns läkemedel som hejdar virusets möjligheter att sprida sig i kroppen och som ibland ges till gravida.

Om en kvinna har vattkoppor under förlossningen kan viruset överföras till barnet. Moderns antikroppar som ska bryta ner viruset hinner då inte föras över till barnet som inte själv kan bilda dem. Det nyfödda barnet kan bli mycket sjukt av viruset. Den behandling som sjukvården oftast ger är zosterhyperimmunglobulin, som innehåller färdiga antikroppar och som hjälper barnet att bekämpa viruset.

Ibland behövs hjälp att bekämpa viruset

Om man har ett mycket dåligt immunförsvar, till exempel i samband med en cytostatikabehandling mot cancer, kan kroppen inte bilda tillräckligt många antikroppar som behövs för att bekämpa viruset. Det kan leda till att man blir allvarligt sjuk, med lunginflammation och hjärninflammation som följd.

För att kunna bli frisk igen tillförs kroppen färdiga antikroppar, zosterhyperimmunoglobin, som bekämpar viruset. En annan behandling kan vara med läkemedel som innehåller det verksamma ämnet aciklovir, som bromsar virustillväxten.

Om man har nedsatt immunförsvar ska man alltid kontakta sjukvården om man har varit utsatt för smitta.

Vaccin används vanligen inte i Sverige

Det finns vaccin som innehåller levande men försvagade vattkoppsvirus. Det skyddar bra mot sjukdomen och ger inte många biverkningar. I många länder i västvärlden ingår vaccinet i den allmänna barnvaccinationen. Vaccinet finns även i Sverige men ingår ännu inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Man kan vaccinera sig om man står för kostnaderna själv. Vaccinet kan ges till barn från nio månaders ålder, men framför allt rekommenderas det om man är över tolv år och inte har haft sjukdomen tidigare. Man kan vända sig till en vaccinationscentral, infektionsklinik eller en vårdcentral.

Vattkoppsvirus kan ge bältros senare

Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus, varicella zoster. När man smittas första gången så insjuknar man i vattkoppor. Ett virus fångas för det mesta upp av känselnerverna och förs in till de så kallade ganglierna, som är nervstrukturer nära ryggmärgen. Där ligger sedan viruset under resten av livet.

Ett virus kan vakna och återaktiveras, vilket oftast inte sker förrän i femtioårsåldern eller senare. Orsaken till att ett virus återaktiveras kan till exempel vara stress, en annan sjukdom eller behandling som försvagar immunförsvaret.

Viruset tar sig då ut från nervstrukturerna, via samma känselnerv som tidigare, till den del av huden där känselnerven slutar. Utslagen kommer tillbaka, men är denna gång inte vattkoppor utan bältros. Om man får bältros så beror det alltså inte på att man har smittats av någon med vattkoppor. Däremot kan viruset i en bältrosblåsa smitta en annan person så att han eller hon får vattkoppor.

Bältros visar sig som ett band med blåsor någonstans på kroppen. Vanliga ställen är från ryggraden fram till bröstbenet, på en arm eller i ansiktet