Barnet
kan gå till
förskolan
igen när
febern har
försvunnit
och barnet
mår så bra
att det
orkar att
leka och
vara med i
vanliga
aktiviter.
Vattkoppor /
Översikt
Vattkoppor
är en vanlig
sjukdom som
de flesta
får en gång
i livet,
oftast i
barndomen.
Man brukar
få
vätskefyllda
blåsor över
kroppen.
Efter att
blåsorna har
spruckit får
man små
skorpor på
huden som så
småningom
ramlar bort.
Vattkoppor
orsakas av
ett virus
som är
mycket
smittsamt.
Man kan bara
få
vattkoppor
en gång, men
viruset
stannar kvar
i kroppen
resten av
livet.
Ibland kan
det
aktiveras
igen och
orsaka
sjukdomen
bältros.
Om man får
vattkoppor
som vuxen
blir man
ofta sjukare
än om man
får
vattkoppor
som barn.
Barn brukar
bli friska
efter en
vecka, men
hos vuxna
kan det ta
längre tid.
De första
symtomen på
vattkoppor
brukar vara
att man får
feber,
huvudvärk
och känner
sig trött.
Efter ett
par dagar
kommer röda
utslag på
överkroppen
som sprider
sig till
ansiktet,
hårbotten,
armarna och
benen.
Utslagen
blir efter
någon dag
till blåsor
med klar
genomskinlig
vätska.
För att
lindra
klådan kan
man försöka
kyla huden
med
zinkpudervätska,
alsollösning,
kylbalsam
eller vatten.
Om det inte
hjälper kan
man få
receptbelagda
läkemedel
utskrivna av
läkare eller
sjuksköterska
på
barnavårdscentral.
Om man får
vattkoppor
efter
puberteten,
eller om man
är gravid,
kan man
ibland
behöva
behandling
med
läkemedel
som hindrar
viruset att
sprida sig.
De flesta
behöver inte
söka vård
eftersom
sjukdomen
går över av
sig själv.
Om man är
gravid och
tror att man
har smittats
av
vattkoppor
bör man
kontakta sin
barnmorska.
Har man
nedsatt
immunförsvar
och blir
smittad ska
man kontakta
en
vårdcentral.
Eftersom
vattkoppor
är så
smittsamt är
det bättre
att ringa än
att ta sig
till sin
vårdmottagning.
Det gäller
även för
barn som har
blivit
smittade.
Man kan
alltid ringa
sjukvårdsrådgivningen
för råd.
Vattkoppor /
Vad händer i
kroppen?
Vattkoppor,
varicella,
är en av
våra
vanligaste
sjukdomar.
Den smittar
redan innan
man märker
att man har
blivit sjuk,
och därför
kan en hel
förskolegrupp
eller
skolklass
lätt få
vattkoppor.
Vattkoppor
är en
ofarlig
sjukdom som
är
lindrigare
ju tidigare
i livet man
får den. Om
man får
vattkoppor
efter
puberteten
är det
fortfarande
ofarligt,
men själva
sjukdomsförloppet
kan bli
svårare.
Blåsor
och klåda
vanliga
tecken
Det tar
ungefär tio
till tjugo
dagar från
tillfället
då man har
smittas till
dess att
sjukdomen
bryter ut.
Man brukar
få röda
utslag på
överkroppen,
som sedan
sprider sig
till
ansiktet,
armarna och
benen. Efter
någon dag
utvecklas
utslagen
till
vätskefyllda
blåsor som
ofta kliar.
Blåsorna
spricker
efter hand
och lämnar
kvar små
skorpor som
så småningom
ramlar bort.
Man brukar
inte få
några ärr
efter dem.
Vattkoppor
orsakas av
ett virus
som heter
varicella
zoster.
Viruset är
mycket
smittsamt
och sprids i
luften när
man hostar,
nyser och
andas. Det
är svårt att
undvika att
föra smittan
vidare
eftersom
viruset
sprids redan
innan det
finns tecken
på sjukdom.
Man är som
mest
smittsam
från ett par
dagar innan
vattkopporna
visar sig
till ungefär
fem dagar
efter att de
har börjat
synas.
Ett
luftburet
virus
smittar
först
slemhinnorna
i
luftvägarna
och i
ögonen.
Viruset tar
sig från
slemhinnorna,
via blodet,
ut i kroppen
till levern,
mjälten och
lymfkörtlarna
där det ökar
i mängd för
att sedan
fortsätta i
blodkärlen
till huden
där det
bildas
vätskefyllda
blåsor.
Nio av
tio får
någon gång i
livet
vattkoppor.
Eftersom
viruset är
så smittsamt
får de
flesta
vattkoppor
redan som
barn, men
man kan
också få
sjukdomen
som vuxen.
Vattkoppor
är i sig en
lindrig
barnsjukdom
som inte är
farlig. Den
vanligaste
följdsjukdomen
är att det
kommer in
bakterier i
blåsorna om
man kliar
eller river
sig mycket.
Tecken på
att blåsorna
har blivit
infekterade
är att
vätskan i
dem blir
varig och
ibland att
huden blir
röd runt
omkring dem.
Man kan
också få
feber igen.
Vattkoppor
kan ibland,
främst hos
vuxna,
orsaka
lunginflammation.
Tecken som
kan tyda på
lunginflammation
är att
vattkopporna
går över,
men man får
feber igen
och kanske
hosta. Man
ska då
kontakta
vårdcentral
eller
sjukhus.
Ibland, men
det är
mycket
ovanligt,
kan
vattkoppor
orsaka
hjärninflammation.
Även när det
händer
brukar man
bli frisk
utan
komplikationer.
Det finns en
liten risk
för skador
på foster
eller
nyfödda
barn, och
därför ska
gravida ta
kontakt med
mödravården
eller
vårdcentralen
om de
smittas.
Vattkoppor /
Symtom och
diagnos
Det tar
så lång tid
som mellan
tio och
tjugo dygn
efter det
att man har
smittats
innan de
första
tecknen på
sjukdom
visar sig.
Det
vanligaste
är att det
tar två
veckor tills
sjukdomen
bryter ut.
Oftast får
man först
bara lite
feber, lätt
huvudvärk
och känner
sig trött.
Ett par
dagar senare
kommer de
första
utslagen på
överkroppen
och sprider
sig till
ansiktet,
hårbotten,
armarna och
benen.
Utslagen
brukar komma
i omgångar
under fyra
till fem
dagars tid.
Vid varje ny
omgång
utslag får
man ofta
lite feber
igen.
Utslagen
börjar som
röda prickar,
som först
utvecklas
till små
knottror och
sedan till
blåsor med
en klar,
genomskinlig
vätska inuti.
Efter någon
dag brister
blåsorna och
det bildas
istället en
skorpa.
Sårskorporna
försvinner
så småningom
och man
brukar inte
få några ärr.
Hur många
blåsor man
får varierar
från person
till person.
En del får
bara två
eller tre
blåsor medan
andra får
mängder av
blåsor över
hela kroppen.
De flesta
får klåda av
blåsorna.
Utslag på
magen.
Vattkoppor
börjar som
röda
prickar,
övergår till
blåsor som
sedan
spricker och
blir till
skorpor.
Klicka
på bilden
för mer
information.
Vattkoppor /
Vård och
behandling
Barn som
får
vattkoppor
brukar inte
behöva någon
behandling.
Sjukdomen
går över av
sig själv,
och det har
visat sig
att
sjukdomsförloppet
bara
förkortas
med ett enda
dygn om man
får
behandling.
Eftersom
vattkoppor
kan vara en
svårare
sjukdom om
man får den
som vuxen
kan man bli
erbjuden
behandling
om man är
över tjugo
år, och
ibland redan
från femton
års ålder.
För att
behandlingen
ska ge bra
effekt ska
den helst
påbörjas
redan under
det första
dygnet efter
att blåsorna
visat sig.
Läkemedel
som brukar
användas
innehåller
det
verksamma
ämnet
aciklovir,
som bromsar
virusets
möjlighet
att föröka
sig.
Eftersom
vattkoppor
är så
smittsamt
ska man, om
man behöver
råd eller
behandling,
ringa till
en
vårdcentral,
barnavårdcentral
eller ett
sjukhus
istället för
att åka dit.
Om det
bedöms
nödvändigt
med
läkarbesök
kan man
komma
överens om
att bli
visad direkt
till ett
undersökningsrum
utan att
behöva gå in
i
väntrummet.
Man kan
alltid ringa
sjukvårdsrådgivningen
för att få
råd från en
sjuksköterska.
Barn ska
stanna hemma
om de har
feber och
känner sig
dåliga, och
till dess
att blåsorna
börjar
försvinna.
Däremot
behöver man
inte stanna
hemma till
alla
sårskorporna
har fallit
av. Efter
ungefär en
vecka brukar
barn vara
helt friska,
medan
sjukdomsförloppet
kan ta
längre tid
och vara
svårare om
man får
vattkoppor
efter
puberteten.
Det
vanligaste
problemet är
att utslagen
kliar. Ett
sätt att
lindra
klådan är
att använda
zinkpudervätska,
som verkar
avkylande på
huden. Man
kan även
svalka huden
med
alsollösning
eller
kylbalsam.
Alla tre
medlen finns
att köpa på
apotek. Man
kan även
kyla huden
med bara
svalt
vatten.
Antihistaminläkemedel
som används
mot
allergisk
klåda
hjälper bra.
Tavegyl
eller Atarax
är exempel
på sådana
läkemedel.
De är väl
beprövade på
barn och
dämpar
klåda. Man
blir ofta
trött av
läkemedlen,
men det är
inte alltid
en nackdel
om man har
svårt att
somna på
grund av
klådan.
Distriktssköterskan
eller
sjuksköterskan
på
barnavårdscentralen
kan skriva
ut recept på
Tavegyl för
behandling
av
vattkoppsklåda,
men Atarax
behöver
skrivas ut
av läkare.
Vissa
receptfria
antihistaminer
kan också
användas mot
klåda. Ofta
finns det
åldersgränser
för många av
läkemedlen
och det står
angivet i
noggranna
anvisningar
på
förpackningen.
Fråga om råd
på apoteket
Hydrokortisonsalva
är inte
lämpligt mot
just klåda
av
vattkoppor,
eftersom den
kan leda
till att
blåsorna
lättare blir
infekterade
av
bakterier.
Om man
kliar och
river sig
mycket kan
det komma in
bakterier i
blåsorna som
då blir
infekterade.
Det kan visa
sig genom
att vätskan
i blåsorna
blir varig
och ibland
kan huden
bli röd runt
blåsorna.
Febern kan
också komma
tillbaka.
Det är bra
att hålla
huden ren
för att
försöka
undvika
infektioner
i blåsorna.
Tvätta bara
med vatten.
Det finns
en mycket
liten risk
för
fosterskador
och andra
komplikationer
om man är
gravid och
smittas av
vattkoppor.
Om man tror
sig ha
blivit
smittad och
inte har
haft
vattkoppor
tidigare ska
man kontakta
sin
barnmorska.
Det finns
läkemedel
som hejdar
virusets
möjligheter
att sprida
sig i
kroppen och
som ibland
ges till
gravida.
Om en kvinna
har
vattkoppor
under
förlossningen
kan viruset
överföras
till barnet.
Moderns
antikroppar
som ska
bryta ner
viruset
hinner då
inte föras
över till
barnet som
inte själv
kan bilda
dem. Det
nyfödda
barnet kan
bli mycket
sjukt av
viruset. Den
behandling
som
sjukvården
oftast ger
är
zosterhyperimmunglobulin,
som
innehåller
färdiga
antikroppar
och som
hjälper
barnet att
bekämpa
viruset.
Om man
har ett
mycket
dåligt
immunförsvar,
till exempel
i samband
med en
cytostatikabehandling
mot cancer,
kan kroppen
inte bilda
tillräckligt
många
antikroppar
som behövs
för att
bekämpa
viruset. Det
kan leda
till att man
blir
allvarligt
sjuk, med
lunginflammation
och
hjärninflammation
som följd.
För att
kunna bli
frisk igen
tillförs
kroppen
färdiga
antikroppar,
zosterhyperimmunoglobin,
som bekämpar
viruset. En
annan
behandling
kan vara med
läkemedel
som
innehåller
det
verksamma
ämnet
aciklovir,
som bromsar
virustillväxten.
Om man har
nedsatt
immunförsvar
ska man
alltid
kontakta
sjukvården
om man har
varit utsatt
för smitta.
Det finns
vaccin som
innehåller
levande men
försvagade
vattkoppsvirus.
Det skyddar
bra mot
sjukdomen
och ger inte
många
biverkningar.
I många
länder i
västvärlden
ingår
vaccinet i
den allmänna
barnvaccinationen.
Vaccinet
finns även i
Sverige men
ingår ännu
inte i det
allmänna
vaccinationsprogrammet.
Man kan
vaccinera
sig om man
står för
kostnaderna
själv.
Vaccinet kan
ges till
barn från
nio månaders
ålder, men
framför allt
rekommenderas
det om man
är över tolv
år och inte
har haft
sjukdomen
tidigare.
Man kan
vända sig
till en
vaccinationscentral,
infektionsklinik
eller en
vårdcentral.
Vattkoppor
och bältros
orsakas av
samma virus,
varicella
zoster. När
man smittas
första
gången så
insjuknar
man i
vattkoppor.
Ett virus
fångas för
det mesta
upp av
känselnerverna
och förs in
till de så
kallade
ganglierna,
som är
nervstrukturer
nära
ryggmärgen.
Där ligger
sedan
viruset
under resten
av livet.
Ett virus
kan vakna
och
återaktiveras,
vilket
oftast inte
sker förrän
i
femtioårsåldern
eller
senare.
Orsaken till
att ett
virus
återaktiveras
kan till
exempel vara
stress, en
annan
sjukdom
eller
behandling
som
försvagar
immunförsvaret.
Viruset tar
sig då ut
från
nervstrukturerna,
via samma
känselnerv
som
tidigare,
till den del
av huden där
känselnerven
slutar.
Utslagen
kommer
tillbaka,
men är denna
gång inte
vattkoppor
utan
bältros. Om
man får
bältros så
beror det
alltså inte
på att man
har smittats
av någon med
vattkoppor.
Däremot kan
viruset i en
bältrosblåsa
smitta en
annan person
så att han
eller hon
får
vattkoppor.
Bältros
visar sig
som ett band
med blåsor
någonstans
på kroppen.
Vanliga
ställen är
från
ryggraden
fram till
bröstbenet,
på en arm
eller i
ansiktet
|