När små barn skriker / Barn äldre än 6 månader

Allt lättare att förstå barnets skrik

Barnet utvecklar hela tiden sin förmåga att göra sig förstådd på olika sätt. Samtidigt lär man känna sitt barn allt bättre och blir säkrare på att förstå vad barnet menar när det skriker. Barnet får mer och mer egen vilja och visar uttrycksfullt såväl glada och nöjda känslor som missnöje. Det är bra och nödvändigt för barnet att kunna uttrycka sin egen vilja och det är också nödvändigt att man som förälder hjälper barnet att lära sig vad man får och inte får göra.

Man vill visa och vägleda sitt barn

Att vägleda sitt barn, visa vad som är farligt och ofarligt, rätt och fel, tillåtet och otillåtet är något som man gör under hela barnets uppväxttid. Som vuxen vet man vilka normer som man vill att barnet ska lära sig och det är naturligt att förmedla dem till sitt barn. Ett exempel på vad de flesta mammor inte accepterar är att ett litet barn biter i bröstet.

Hur känner man själv inför olika känslouttryck?

Ett litet barn som inte kan prata kan börja skrika och sparka i ren ilska och besvikelse över att det inte får göra som det vill. Det är barnets enda möjlighet att tala om sin åsikt. När barnet blir äldre kan det också använda talade ord, i kombination med skrik och kroppsspråk.

Som vuxen hjälper man barnet att utveckla förmågan att uttrycka och nyansera sina känslor om man i ord tolkar barnets reaktioner, till exempel genom att säga: ”nu blev du visst arg" eller ”nu blev du ledsen”. Fastän man bekräftar den känsla som ligger bakom barnets reaktioner behöver man inte alltid gå barnet till mötes. Barn behöver ju också lära sig att stå ut med att vara ledsna och arga ibland.

Det är väldigt olika hur man som vuxen ger uttryck för sina känslor och vilken inställning man har till olika former av känslouttryck. Men det blir lättare att ta hand om ett litet barn om man har funderat på hur man själv uttrycker sina känslor och hur man reagerar på andra människors sätt att visa känslor.

När ett barn skriker kan man tolka det som att barnet är argt, ledset, missnöjt, trotsigt, elakt, besviket eller har ont någonstans i kroppen. Beroende på vad man tror att barnet uttrycker tar man hand om det på helt olika sätt.

Tips på frågeställningar

För att lättare kunna tänka igenom hur man upplever barnets skrik, kan man fundera kring några konkreta frågor:

• Är det svårt för mig att acceptera att barnet ger uttryck för sina känslor genom att skrika?
   
• Far barnet illa av att skrika?
   
• Får barnet skrika av ilska när det inte får göra som det vill?
   
• Hur bemöter jag barnet när han eller hon har slagit sig och skriker?
   
• Är det någon gång tillåtet att skrika eller försöker jag som förälder alltid att se till att barnet blir tyst så fort som möjligt?
   
• Känner jag mig som en dålig förälder när barnet skriker?
   
• Om jag inte vill låta barnet skrika ut sina känslor kan jag då låta barnet visa dem på något annat sätt?
   
• När barnet skriker tolkar jag det som att barnet är argt, ledset, missnöjt, trotsigt, elakt eller besviket.

  BVC kan stötta och ge råd

  Alla barn skriker. Det är svårast den första tiden, men ju mer man lär känna sitt barn desto lättare går det att trösta. Känner man sig uttröttad, ledsen eller otillräcklig kan BVC-personal stötta och ge råd. De kan också förmedla kontakt med till exempel barnpsykolog eller läkare.