ABC om barnmat

 

Allergi Under senare år har barn blivit alltmer allergiska, trots att barn idag ammas mycket. Amning anser ha en mildrande eller försenande effekt på allergier. Oftast är allergier ärftliga, så har mamma, pappa eller syskon någon allergi så svår att den kräver behandling, så bör man ta det försiktigt även med bebisen. Avstå från livsmedel som är kända för att ge allergier.
Generella råd om din bebis löper stor risk att drabbas av allergi är:
-Amma minst 4 månader
-Introducera ett livsmedel i taget, små mängder i långsam takt
-Nötter och jordnötter är STARKT allergiframkallande, avstå!
-Vänta med fisk och ägg till barnet är minst 1 år.
Blanda livsmedel?Man kan egentligen börja med vilken sorts livsmedel som helst till barnets första smakportion, det enda man bör tänka på första tiden är att inte blanda de olika livsmedlen, man tar ett livsmedel åt gången i 4-5 dagar så att barnet verkligen lär sig smaken och förstår den.
C-vitaminNär smakportionerna blivlit till små måltider är det bra att avsluta en måltid med en "efterrätt", en frukt- eller bärpuré av något slag som ger barnet extra c-vitamin och därmed gör måltiden komplett.
Dricka till matenOm man fortfarande ammar är bröstmjölken fortfarande huvuddelen av bebisens näringsintag. Bröstmjölken räcker också som måltidsdryck och man behöver inte ge barnet extra dryck. Vatten är annars den bästa måltidsdrycken. Vanlig mjölk anses hämmande på järnupptaget så vänta därför med mjölk som måltidsdryck till barnet är ca 1 år. Detsamma gäller förstås även fil och yoghurt som mellanmål.
ErsättningModersmjölksersättning är komjölk som anpassats till spädbarnets behov, t.ex är järninnehållet ökat men proteininnehållet minskat. Ersättningen ger fullgod näring till barnet, enda skillnaden mot att amma är mammans antikroppar som förs vidare med bröstmjölken. Om du ger modersmjölksersättning samtidigt som du ammar bör du alltid börja med bröstet, då stimuleras mjölkproduktionen så att den inte minskar för att du ger barnet annat än bröstmjölk.
FettNär smakportionerna blir större kan du i stället för bröstmjölk även blanda ner lite olja eller margarin. Barn behöver mer fett än vi vuxna gör. Använd riktigt smör och standardmjölk, istället för vanliga lättprodukter som Lätta, Minimjölk mfl, när du lagar mat och gör smörgåsar.
GlutenGlutenintolerans blir mer och mer vanligt, och enligt Livsmedelsverket så är det bra att relativt tidigt införa små mängder gluten redan med smakportionerna då huvuddelen av näringen ändå kommer från bröstmjölken. Gluten finns framförallt i vete, men även i små mängder i korn, råg och havre. Gröt, pasta och bröd är därför ideala som smakportioner.
Hur?Använd en liten "grund" sked och se till att maten inte är för varm. De flesta barn har svårt att svälja maten och att maten åker ut behöver alltså inte betyda att maten smakar dåligt. Det har snarare med konsistensen att göra, barnet är ju vant vid flytande föda. ½ - 1tsk är en lagom stor smakportion de första gångerna, sedan kan man öka på upp till 3-4 teskedar. Om du låter bli att torka bort matrester runt munnen under måltiden måste barnet träna sin tunga och sina läppar. För mycket torkande kan dessutom ge irriterad hud efter ett tag. Smaka på maten och berätta hur gott det smakar, det ger barnet en positiv attityd till maten och den nya smaken.
Innehåll (smakportioner) Potatis, morötter, palsternacka, pasta, ris, gröt, jordgubbar, fisk. Ja det mesta fungerar bra som barnmat! I början ska maten enbast vara kokt, inte rå eller stekt. Den kokta maten ska mosas eller köras i matmixer så att den blir slät och fin, blanda gärna ut med bröstmjölk eller kokvatten för att få en lösare konsistens. Blir det hårda bitar kvar, t.ex skal från majs eller ärter ska du sila bort detta med hjälp av en sil. Använd färska eller frysta grönsaker, inte konserver då dessa kan innehålla både socker och salt i konserveringsvätskan. Skär grönsaken/rotfrukten i mindre bitar så tar det kortare tid att koka. En del barn kan reagera emot röda och oranga frukter och grönsaker (t.ex jordgubbar, tomater, nypon, paprika). Små utslag eller allmän rödhet runt munnen kan vara tecken. Det är dock (troligtvis) inte en allergi, så om du försöker lite senare med mindre portioner så går det säkerligen bra.
JärnEtt näringsämne som vi inte kan få för mycket av, som dessutom är svårt att få i sig i tillräckliga mängder. Järn finns i kött- och blodprodukter, och tas upp extra bra tillsammans med c-vitaminintag.
Konsistens0-4 månader - flytande
4-6 månader - finmosat
6-8 månader - finfördelat
8-12 månader - något grövre, hackat, grovt mosat med lite tuggmotstånd
Laga själv eller köpa färdigt?Självklart är det billigast att laga mat själv, dessutom är det enkelt! Är ni ute på äventyr är barnmatsburken räddningen! När resten av familjen äter något barnet inte kan, vill eller bör äta kan det vara bra att ha färdiglagad mat hemma, det tar ju bara någon minut att värma.
Måltidsordning0-4 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm
4-6 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm samt 1 mål smakportion.
6-8 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm och vid måltider. 1 huvudmål samt 1-2 gröt/vällingmål
8-12 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm och vid måltider. 2 huvudmål samt 2-3 gröt/vällingmål samt ev en smörgås.
När?Vid 4-4½ månads ålder förändras barnets smaksinne och det står nu vidöppet för alla nya intryck. För de allra flesta barn sker detta runt 4-månaders ålder och "fönstret" är öppet under en ganska kort period och från att enbart varit intresserad av söta saker (bröstmjölk) så vill barnet nu smaka på salt, surt och beskt. Efter denna korta period avtar intresset igen. Väntar man kan det alltså bli försent och det finns vissa studier/iaktagelser som visar att införandet av nya smaker kan bli krångligare. Men självklart är det inget farligt att vänta med smakportionerna, men det är bra att veta att det kan bli krångligare ju längre man väntar...
Tidpunkt på dygnet för när man ger smakportion spelar däremot ingen roll, huvudsaken är att barnet är piggt och vaket. Oftast brukar det dock passa bra vid lunchtid, speciellt när smakportionerna blir riktiga måltider.
Opastöriserad mjölkOpastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier och är därför INTE lämpliga att servera små barn.
Potatis?Traditionellt är den första smakportionen alltid potatis, men det går lika bra med mosade nudlar, ärter eller något annat. Dessutom brukar mosad potatis vara ganska klibbigt och blir fort kallt och stabbigt - svårätet för en liten babymun som är van vid flytande föda.
Redskap och tillbehör-Liten rostfri kastrull är lätt och snabbt att koka små portioner i.
-Vitlökspress för enstaka smakportioner (ge barnet en egen, så vitlökssmaken inte förstör barnets mat)
-Rivjärn
-Matberedare när man lagar stora portioner.
-Stavmixer kan användas direkt i kastrullen.
-Istärningslådor gör lagom små portioner att starta med.
-Haklapp och sked!
SaltBarns njurar är inte fullt utvecklade förrän i 1-årsåldern så var därför försiktig med salt. Det finns saltfria buljonger man kan använda för att ändå få på smak på maten. Det är viktigt att maten smakar gott!
Tillaga, värma, frysa och förvaraBarnets mage är känsligare än vuxnas för främmande bakterier, så var noggrann med att använda rena redskap, fräscha råvaror och tillaga maten väl. Kyckling och köttfärs måste vara väl tillagat.
-Fryst mat som tinas långsamt behåller smak och näringsämnen bättre än fryst mat som hettas upp direkt.
-Överbliven mat kan sparas. Kyl ner den fort (i t.ex vattenbad) och stoppa i kyl eller frys. Rester måste alltid hettas upp ordentligt, speciellt om du använder mikro.
-Välling och gröt ska INTE tillagas i förväg och hållas varm med termos. Bakterier kan bildas och ge magont.
-Använd istärningslådor till att frysa ner hemgjorda puréer och överbliven mat från barnmatbrukar till lagom stora "smakisar"
-Mata inte direkt från barnmatsburken! Barnets saliv innehåller enzymer som förstör maten. Detsamma gäller mat som barnet smakat på. Lägg upp mindre portioner i taget, så slipper du slänga mycket mat.
UndvikFörutom salt så finns en del andra livsmedel att undvika under de första åren.
-Honung, kan innehålla sporer som bildar gift i tarmen.
-Spenat, rödbetor, bladselleri, mangold innehåller mycket nitrat som omvandlas till nitrit vilket försvårar syreupptagningen. Vid 1-års ålder är dessa livsmedel "ok".
-Fisk och ägg om det finns risk för allergier.
-Socker, läsk, godis - tomma kalorier
-Nötter - finns risk att man sätter nöten i halsen.
VitaminerKoka inte maten för länge! Då försvinner många av de viktiga vitaminer och mineraler som framförallt finns i rotfrukter och grönsaker.
 

Vad ska bebisen äta? Räcker bröstmjölken? Hur länge kan man amma? När ska bebisen börja äta vanlig mat? Vad ska man tänka på med barnmat? Frågorna är många när det gäller mat, inte konstigt med tanke på att mat är en viktig del av våra liv, och för många en stund av njutning.

I begynnelsen...De första 6-8 månaderna behöver bebisen egentligen inget annat än modersmjölk/modersmjölksersättning (ur näringssynpunkt), den innehåller allt bebisen behöver för att växa och må bra. De enda saker som man tillför under dessa månader är AD-droppar som ges från 4-6 veckor (skiftar mellan olika BVC) samt smakportioner som börjar introduceras från 4 månader. Amning och amningsproblem är ett helt kapitel för sig och tas ej upp i detta reportage, även om det ligger varmt om hjärtat för undertecknad :) Bra hjälp får man hos Amningshjälpen.

Dags för smakportioner!Vid fyra månaders ålder brukar de flesta börja med så kallade smakportioner för att introducera bebisen till nya smaker och sätt att äta (med sked). Man börjar med puréer av olika slag, förslagsvis potatis, och sedan andra grönsaker (morötter, blomkål, gröna ärtor, majs mm) och först efter det går man in på fruktpuréer/mosade frukter. Varje smak bör prövas under 4-5 dagar så att bebisen i lugn och ro får känna varje ny smak. På detta sätt kan man också lättare se om barnet är lite överkänsligt mot något livsmedel. Utslag, rödhet, magproblem kan vara tecken på att bebisen inte riktigt tål livsmedlet ifråga. Sluta då, men försök igen några veckor senare. Oftast är överkänsligheten övergående. Det är också bra (och enkelt!) att börja tidigt med gröt av olika slag. Gröt innehåller gluten som bebisen sakta men säkert ska vänjas till. Under tiden man ammar finns bra förutsättningar för att gluteninvänjningen ska gå bra. Börja med några teskedar och öka sedan på sakta med säkert.

Mer och mer matNär barnet är runt ett halvår (6-8 månader) kan det vara dags att byta ut ett mål om dagen emot lagad mat. Till de vanliga smakportionerna tillför man nu fisk, kött, fågel och ägg samt baljväxter. Är man orolig för allergier kan man vänta med ägg och fisk som är typiska saker som barn nuförtiden är allergiska emot. Under den här perioden är det många som funderar på barnets avvänjning av bröstmjölk, men låt barnet bestämma takten. Känns det bra för mamma och barn så fortsätter man bara som förr. Vill man trappa ner så ersätter man mål för mål med välling eller gröt. I Sverige har vi tradition att servera gröt och välling till barn, dessutom är all "färdig" gröt och välling berikad med järn, vitaminer och andra godsaker. En annan sak som är viktigt är att man tillsätter lite extra fett till hemlagad mat, margarin eller olja. Barn under 3 år gör av med massor av fett (de rör sig mer och växer snabbt). Fettet lagras i kroppens fettdepåer och kan användas om barnet blir sjukt och då inte har aptit att äta ordentligt.

Anpassning till "vuxenmat"När barnet börjar närma sig året (8-12 månader) och har alltfler tänder behöver barnet få äta mat med lite tuggmotstånd. Så hacka eller skär maten i mindre bitar. Nu kan barnet få delta i måltiderna tillsammans med den övriga familjen. Allt behöver inte längre vara kokt och osaltat längre. Morötterna kan rårivas och maten kan vara lätt saltad, även lätt stekt mat är numera OK. Låt barnet äta själv, plocka med en liten smörgås i bitar eller ett hårt kex. Nu kan man också låta barnet äta enligt den princip som gäller oss vuxna - 5 mål mat om dagen där lunch och middag består av lagade mål. De flesta barn börjar nu också ha tänder, så glöm inte tandborstningen! :)

 

 

ÅTER

 

Copyright © Children Association Designed by Technotext NL.